Hostname: page-component-78c5997874-s2hrs Total loading time: 0 Render date: 2024-11-10T05:04:32.621Z Has data issue: false hasContentIssue false
  • English
  • Français

The Zorn Trials and the Jante Law: On Shining Musically in the Land of Moderation

Published online by Cambridge University Press:  07 March 2019

David Kaminsky
Get access Rights & Permissions [Opens in a new window]

Extract

Danish-Norwegian author Aksel Sandemose called these commandments “the Jante’ Law,” so-named for his protagonist's fictional Danish home-town in the semi-autobiographical novel A Fugitive Crosses His Tracks (orig. pub. 1933; English trans., 1936:77-78). Over the years this ironic credo of elder-dominated communal living has expanded and acquired a special resonance with respect to Swedish cultural self-image. Today in Sweden, the Jante Law occupies a place in the popular imagination as a descriptor of a specifically Scandinavian attitude, a subtly enforced culture of moderation and humility.

Sammanfattning

Sammanfattning

Begreppet “riksspelman” har en stor kulturell laddning och ett värde, både inom folkmusiksverige och bland svenska folket i allmänhet. Men just inom folkmusikkretsar markeras den också av en viss ambivalens, som kan ta flera former. Zornjuryn, som delar ut silvermärket ritat av Anders Zorn och därmed rätten att kalla sig riksspelman, står för en gammal tradition av kulturell konservatism bland folkmusikintresserade, som många idag vill komma ifrån. Samtidigt upplever vissa kritiker att spelmän som har erövrat silvermärket tenderar att överge det sociala spelet. Paralleli med detta erfar somliga som spelar upp en viss ovisshet angående viljan att visa sig bättre än andra. Alla dessa osäkerheter kan ses som på något sätt besläktade med Jantelagen. Vissa osäkerheter kan tolkas som en direkt effekt av den—“du skall icke tro att du är förmer än vi.” Andra, särskilt skepsisen mot juryns hierarkisering av äldre spelmansgenerationer och traditioner över yngre, kan ses som en sedvanlig distansering ifrån den—”här skall minsann ingen Jantelag råda.” Men paradoxalt nog kan juryns uppmaning att visa sig duktig också ses som ett uttryck för samma distansering. Zornmärket och Jantelagen går alltså in i varandra, verkar med och emot varandra på flera olika sätt. Jag menar att den kopplingen bygger på att dessa två fenomen båda ger uttryck för en fundamental motsägelse i svensk kulturliv, mellan jämlikhetsidealet å ena sidan och verklighetens hierarkier på den andra. Jantelagen bygger på en ojämn maktstruktur mellan äldre och yngre, och kräver jämlikhet genom att begränsa individens möjlighet att göra sig annorlunda; samtidigt kan den inverteras genom att namnges, i och med att lagen skapades och ofta tas upp som ironisk negativ. Zornmärkesuppspelningarna, likaså, verkar som en arena där debatten alla-kan kontra vissa-kan-faktiskt-bättre får finna liv, tillsammans med flera av folkmusiksveriges andra interna konflikter—mellan tradition och förnyelse, det lokala och det nationella, folkligt och folkligt. Och just att både Zornmärket och Jantelagen ger nödvändig uttrymme åt sådana grunddebatter kan också göra en möjlig förklaring till en annan koppling sinsemellan—att båda har lyckats leva kvar i Sverige så länge och så starkt.

Type
Articles
Information
Yearbook for Traditional Music , Volume 39 , 2007 , pp. 27 - 49
Copyright
Copyright © 2007 by the International Council for Traditional Music

Access options

Get access to the full version of this content by using one of the access options below. (Log in options will check for institutional or personal access. Content may require purchase if you do not have access.)

References

References Cited

Andersson, Greger, and Geisler, Ursula 2006 Ed. Fruktan, fascination, och frändskap: Det svenska musiklivet och nazismen [Fear, fascination, and friendship: Swedish musical life and Nazism]. Malmö: Sekel Bokförlag. Arcadius, Kerstin 1997 Museum på Svenska: Länsmuseerna och kulturhistorien [Museum in Swedish: The county museums and cultural history]. Stockholm: Nordiska museets förlag.Google Scholar
Austin, Paul Britten 1969 On Being Swedish: Reflections towards a Better Understanding of the Swedish Character. Coral Gables: University of Miami Press.Google Scholar
Bakhtin, Mikhail M. 1981 “Forms of Time and of the Chronotope in the Novel: Notes towards a Historical Poetics.” In The Dialogic Imagination: Four Essays, ed. Michael Holquist, 84–258. Trans. Caryl Emerson and Michael Holquist. Austin: University of Texas Press. (orig. pub. 1973)Google Scholar
Barbe, Katharina 1995 Irony in Context. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.CrossRefGoogle Scholar
Edström, Olle 1989 Schlager i Sverige 1910–1940 [Schlager in Sweden 1910–1940]. Gothenburg: Novum Grafiska.Google Scholar
Ellison, Julie 1996 “A Short History of Liberal Guilt.” Critical Inquiry 22:344–71.CrossRefGoogle Scholar
Gates, Henry Louis 1988 The Signifying Monkey: A Theory of African American Literary Criticism. New York: Oxford University Press.Google Scholar
Goertzen, Chris 1997 Fiddling for Norway: Revival and Identity. Chicago: University of Chicago Press.CrossRefGoogle Scholar
1998 “The Norwegian Folk Revival and the Gammeldans Controversy.” Ethnomusicology 24/1:99–127.Google Scholar
Isaksson, Bo i Ransätt 1979 Folkmusiken i Sverige [Folk music in Sweden]. Motala: Borgströms Tryckeri. Ivarsdotter-Johnson, Anna, and Marta RamstenGoogle Scholar
1992 “Folkmusiken som nationell och provinsiell symbol” [Folk music as a national and provincial symbol]. In Musiken i Sverige III: Den Nationella Identiteten 1810–1920, ed. Leif Jonsson and Martin Tegen, 237–50. Stockholm: Fischer & Co.Google Scholar
Kaminsky, David 2005 “Hidden Traditions: Conceptualizing Swedish Folk Music in the Twenty-first Century.” PhD dissertation, Harvard University.Google Scholar
Koestler, Arthur 1964 The Act of Creation. London: Hutchinson.Google Scholar
Ling, Jan 1979 “Folkmusik—en brygd” [Folk music—A brew]. Fataburen: 9–34.Google Scholar
1980 “'Upp, Bröder, Kring Bildningens Fana': Om Folkmusikens Historia och Ideologi” ['Up, brothers, around the banner of knowledge': On the history and ideology of folk music]. In Ling et al. 1980:11–43.Google Scholar
Ling, Jan, Ternhag, Gunnar, and Ramsten, Märta 1980 Ed. Folkmusikboken [The folk music book]. Stockholm: Prisma.Google Scholar
Löfgren, Orvar 1987 “The Nature Lovers” [Människan i naturen]. In Culture Builders: A Historical Anthropology of Middle-Class Life, ed. Jonas Frykman and Orvar Löfgren, 42–87. New Brunswick: Rutgers University Press.Google Scholar
1993 “Nationella arenor” [National arenas]. In Försvenskningen av Sverige: Det nationellas förvandlingar, ed. Billy Ehn, Jonas Frykman, and Orvar Löfgren, 21–117. Stockholm: Natur och Kultur.Google Scholar
McKay, Ian 1994 The Quest of the Folk: Antimodernism and Cultural Selection in Twentieth-Century Nova Scotia. Montreal: McGill University Press.Google Scholar
Mulkay, Michael 1988 On Humor: Its Nature and Its Place in Modern Society. New York: Basil Blackwell.Google Scholar
Niemi, Mikael 2004 Svålhålet [The rind hole]. Stockholm: Norstedts Förlag AB.Google Scholar
Norrick, Neal R. 1993 Conversational Joking: Humor in Everyday Talk. Bloomington: Indiana University Press.Google Scholar
Ramsten, Märta 1985 “De nya spelmännen: Trender och ideal i 70-talets spelmansmusik” [The new fiddlers: Trends and revivalism in the folk music of the seventies]. In Roth 1985:43–74.Google Scholar
1994 “Folkmusiken” [Folk music]. In Musiken i Sverige IV: Konstmusik, Folkmusik, Populärmusik 1920–1990, ed. Leif Jonsson and Hans Åstrand, 279–310. Stockholm: Fischer & Co.Google Scholar
Ramsten, Märta, and Ternhag, Gunnar 2006 Anders Zorn och Musiken [Anders Zorn and music]. Mora: Zornsamlingarna.Google Scholar
Rehnberg, Mats 1980 “Folkloristiska inslag i olika tidevarvs idéströmningar kring det egna landet” [Folkloric elements in various periods in the flow of ideas regarding the home country]. In Folklore och nationsbyggande i Norden, ed. Lauri Honko, 17–32. Åbo: Nordiska institut för folkdiktning.Google Scholar
Roempke, Ville 1980 “'Ett nyår för svensk folkmusik': Om spelmansrörelsen” ['A new year for Swedish folk music': On the Spelman Movement]. In Ling et al. 1980:263–96.Google Scholar
Ronström, Owe, and Ternhag, Gunnar 1994 Ed. Texter om Svensk Folkmusik—från Haeffner till Ling [Texts on Swedish folk music—From Haeffner to Ling]. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien.Google Scholar
Roth, Lena 1985 Ed. Folkmusikvågen [The folk music vogue]. Stockholm: Rikskonserter.Google Scholar
Sandemose, Aksel 1936 A Fugitive Crosses His Tracks. Translated by Eugene Gay-Tifft. New York: Alfred A. Knopf. (Orig. pub. 1933 as En flyktning krysser sit spor)Google Scholar
Tannen, Deborah 1984 Conversational Style: Analyzing Talk among Friends. Norwood: Ablex.Google Scholar
Žižek, Slavoj 1997 The Plague of Fantasies. New York: Verso.Google Scholar